Luyện nghe bài hát Trubbel

Nu lyser ängarna av alla blommor.
Nu surrar bin, och fåglar överallt.
Nu vinden genom trädens höga kronor
men i min trädgård är det visset, och kallt.
Här är det risigt och förvuxet, fult och
och hopplöst grått och trist som i mitt bröst.
Därute doftar det av sommarns dofter.
Där är det sommar, men inne är det höst.

Jag levde lycklig här med dig och katter
ett liv i och utan omsorg att bli frälst.
med min karaktär, för jag har aldrig
förmot att nej till någonting som helst.
Och inte mig det ena eller andra,
och livet, tills jag krossades en dag.
Det med att du bedrog mig med en annan,
en som du sa var finare än jag.

Vårt tog veckor, ropen blandades med gråten
och jag blev jämförd med din fina vän
Tills du att hon givit dig på boten
Då blev det dödstyst i trädgården igen!
Ifrån den stunden blev den dubbelt hatad
Hon hade lekt med dig, med oss ett litet
Och tänkt jag kände det som jag var ratad
Jag ville slåss, och gick mot livs nederlag

Jag kom med hammaren beredd min kappa
När hon kom ut i och sa: God dag!
Kom in och slå dig ner en så får vi prata!
Jag bara stammade, nu jag inte vad...
Och jag blev bjuden på likör och
och kunde få mig till att säga nej!
Och vi skiljdes var vi bästisar och bundis
och jag tog saker som du glömt med hem dig!

Jag går omkring i mitt pompej, i ruiner
och jag trampar runt i utav vårt liv
Men du aldrig ge mig pikar om sekiner
och skall du bli en annans tidsfördriv!
Nej, åt det skall vi binda vackra kransar
och ta liv och mina katter som de är.
Och trots all och trasighet och fransar
Dig jag älska livet ut, dig har jag kär!