Luyện nghe bài hát Trubbel

Nu lyser ängarna av sommarns blommor.
Nu surrar bin, och fåglar överallt.
Nu stryker genom trädens höga kronor
men i min är det visset, mörkt och kallt.
Här är det risigt och förvuxet, fult och
och lika hopplöst grått och trist som i bröst.
Därute doftar det av alla dofter.
Där är det sommar, men här är det höst.

Jag lycklig här med dig och mina katter
ett liv i och utan omsorg att bli frälst.
med min karaktär, för jag har aldrig
förmott att säga nej till som helst.
Och nekat mig det ena eller andra,
och levat livet, jag krossades en dag.
Det med att du bedrog mig med en annan,
en som du sa var finare än jag.

Vårt gräl tog veckor, ropen med gråten
och jag blev grundligt med din fina vän
Tills du bekände att hon dig på båten
Då det dödstyst här i trädgården igen!
Ifrån den stunden var den dubbelt hatad
Hon hade med dig, med oss ett litet slag
Och ja jag kände det som jag var ratad
Jag ville slåss, och mot mitt livs nederlag

Jag kom med hammaren beredd min kappa
hon kom ut i sidenpumps och sa: God dag!
Kom in och slå dig ner en stund så vi prata!
Jag bara stammade, nu jag inte vad...
Och jag blev bjuden på likör och
och kunde inte få mig att säga nej!
Och när vi var vi bästisar och bundis
och jag tog som du glömt med hem till dig!

Jag omkring i mitt pompej, i bland ruiner
och jag traskar i resterna utav vårt liv
Men du skall aldrig ge mig om sekiner
och aldrig skall du bli en tidsfördriv!
Nej, åt det gamla skall vi binda vackra
och ta vårt liv och katter som de är.
Och all kärleksbrist och trasighet och fransar
Dig jag älska livet ut, dig har jag kär!