Luyện nghe bài hát Underbar

Okej.. historia.. Yeah.

Hon var sjutton år, 45 lätt, skinn och ben
Men spegeln äter upp det som hon ser
Lämna mig ifred för jag orkar mer
Två, i halsen - hostar upp mina problem

så, spottar ut skam, hon med en fiende
lever med en nattsvart så vidrig, men
som döden knackar på när man är ensam
Jag skär mig själv för att rymma ifrån den

Tänk dig en människor som samlas runt dig
och pekar ut alla fel som ett mönster
Därför jag hemma, låser in mig på rummet
det lite tryggare - världen genom mitt fönster.

Har dåligt med pengar, kan inte följa
och man inte det så försvinner de flesta vännerna
sömnlös, hoppade av
chansen det fick så jag mår botten idag.

Ref x2:
Du är vacker som du är, du måste som du var.
Det är knappast fel på dig, det är fel hur världen är
Knyt båda nävarna och på nåt bra
för inne vet dom om att dom har fel och du är underbar.

Har en som är världens största egoist
Han blev kär i alkoholen, tar familjen
Jag skulle vilja säga att jag bryr mig ett piss
En ensam fågel som på tok för stor kvist.

liv kan kännas tomma och iscensatta
tänk om vi redan är döda, istället vi straffas
det upp mig inifrån, självkänslan
ligger i så skadad och väntar

Den lilla tjejen är försvunnen
Blicken är tom, kapitel 17 är ba'
Varför spelar spegeln ett spel mot
Varför gråter livet, när döden alltid ler mot

Hur ska jag bete mig i sammanhang,
när har panik och hjärnan vill spela på samma band?
Jag att jag hatar mig, är trött på att vara trött,
ensamheten förför mig varje dag jag upp

Ref x2:
Du är vacker som du är, du måste som du var.
Det är fel på dig, det är fel i världen här idag
båda nävarna och fokusera på nåt bra
för innerst vet dom om att dom har fel och du är underbar.

Det känns som första dagen i skolan ja, varje dag
nervositeten kidnappar min fram och tillbaks
om jag kunde lita på mig själv och söka svar
då kanske ni skulle se mig som någon som var bra

en 17-åring vore allas dröm
men inte på det det skeppet har gått på grund
låt mig inte sitta själv igen
låt mig inte möta mina som följer mig hem

i korridoren är som knivhugg i låren
det är sånt som får mig att resan till båren
tonåren, som vara något bra
varför flyttar de på mig när mobbarna får kvar?

Men jag förstår dem, det måste mitt fel
det måste va' mitt äckliga jag som mig i spel
det finns ingenting som går upp, går ner
bäst jag smyger in på och skriver mitt brev.

Ref x2:
Du är vacker som du är, du vara som du var.
Det är fel på dig, det är fel i världen här idag
Knyt nävarna och fokusera på nåt bra
innerst inne vet dom om att dom har fel och du är underbar.